Äntligen lite vår känslor i kroppen! Jag var tvungen att ta en extra lång promenad med vovven för det var så härligt.

Jag hör hur snön som smälter och droppar på fönsterbLäcket utanför fönstret i köket där jag sitter! Solen steker i ansiktet.  GILLAR STARKT!!

Har nu suttit några timmar med religionen som jag ligger efter i och nu är säger hjärnan stopp. och jag tänker INTE strida emot. jag lär ändå snart iväg till mamma. Hon ville så gärna följa med å hämta dotran från dagis. kanske vi tar en härlig promenad å om mamsen orkar. :)

Trevlig dag med er!